discoveryourself

pic: weheartit.com

Oj, känns som att jag missat mycket här. Men trots mitt långa uppehåll tycks ni hänga kvar, det gör mig så oerhört glad ska ni veta!

Det har hänt mycket sen sist eller kanske lite, beroende på hur man ser det.

Jag har hittat världens finaste kille, men han får mig fortfarande inte att känna som han. Även om jag inte kan tänka mig att vara utan honom och saknar honom när jag inte är med honom, så gör han mig inte så nervös som E. Så fort jag träffar E kan jag inte sluta tänka på honom, trots att han är så jävla dryg.

Jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska finna den rätta vägen och ta mig dit.
Egentligen vet jag ju vad som är rätt att göra, men jag kan inte. Det går inte, jag har försökt. Jag trivs så bra med honom och jag kan inte vara utan honom, men jag kan inte heller vara med honom. Förstår inte hur jag kan göra så här.

Varför komplicerar jag mitt liv så? Patetiskt

Klick.