Won't go home without you
På något vis gör det ont i mig att se hus som ligger avsides. Hus som ligger mitt ute i ingenstans.
Det suger till i magen. Jag vet inte varför, det är ju inget konstigt med dom egentligen.
Kanske är det för att jag föreställer mig ensamheten som skulle kunna vara där, en kall vinterkväll. Jag föreställer mig att en människa sitter själv därinne, i den totala tystnaden. Hör endast ljudet av vinden som tar tag i huset och en och annan bil som kör förbi ibland.
Jag ser en människa som känner mörkret och ensamheten tränga sig in igenom skinnet, som någon slags hemsk sjukdom.
Det suger till i magen. Jag vet inte varför, det är ju inget konstigt med dom egentligen.
Kanske är det för att jag föreställer mig ensamheten som skulle kunna vara där, en kall vinterkväll. Jag föreställer mig att en människa sitter själv därinne, i den totala tystnaden. Hör endast ljudet av vinden som tar tag i huset och en och annan bil som kör förbi ibland.
Jag ser en människa som känner mörkret och ensamheten tränga sig in igenom skinnet, som någon slags hemsk sjukdom.
Kommentarer
Trackback
