. . .

Har just ringt två av mina närmaste vänner och gett dem beskedet att en av deras vänner dött. Finns inget värre. Eller jo, om jag känt killen som dog. Egoistiskt nog är jag så jävla lättad över att jag inte kände killen. Och jag skäms lite över att jag tänker så, men vad ska jag tänka?
Nu måste jag vara stark och hjälpa mina vänner. Visa dom vägen ur det här helvetet.

Om jag mår dåligt av det här, hur dåligt mår då inte de?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0