Beacause of you


(pic: weheartit.com)

Blir så ledsen på mig själv.
Att jag inte kan lägga allt gammalt bakom mig och sluta förstöra för mig själv.
Vill kunna lita på människor.
Vill inte känna ångest så fort jag inte hänger med när mina vänner hittar på något.
Är rädd för att bli utanför igen.
Rädd att bli den osynliga, värdelösa människan.
Vägrar gå tillbaka dit.
Vägrar.

Jag är starkare idag, men jag är ändå rädd.
Gråter ännu om nätterna ibland.
Minns svåra stunder.
Saknar den riktiga tryggheten.

Jag tror jag håller på att bli galen.

Klick.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0